Snack om åtstramning och lågkonjunktur skapar oro
Publicerad 26/9, 2022 kl. 12:48När lågkonjunkturen vindar börjar blåsa snålt växer oron hos både företagare, leverantörer och anställda. Men är oron alltid befogad, i alla fall i en sådan grad att det påverkar verksamheten? Lågkonjunktur är inget nytt påfund utan något som de flesta i branschen upplevt flera gånger tidigare. Lågkonjunkturen är till för att bekämpas.
Jag fick en fråga från en läsare om jag kunde kommentera hur jag upplever vi ska hantera den stundande lågkonjunkturen. Läsaren tyckte att jag har ju varit med ett tag och måste ha upplevt flera lågkonjunkturer. Det stämmer och ett bra förslag att skriva om, tycker jag. Så här kommer mina synpunkter på hur vi ska förhålla oss. Under ett antal år har den svenska ekonomin gått som tåget. Inflationen har varit på rätt nivå och räntan extremt låg vilket kraftigt gynnat ekonomin för både företag och anställda. Detta läge i ekonomin har inte bara gällt den svenska marknaden utan många andra europeiska marknader.
Pandemiåren inte så dåliga som befarat
När pandemin bröt ut våren 2020 satte alla i halsen och man befarade att vi skulle drabbas hårt ekonomisk. Och visst störtdök marknaden under de första månaderna men återhämtade sig ganska snabbt, till och med börsen. Statliga stödprogram hjälpte företagen kraftfullt. Det var egentligen besöksnäringen som var den stora förloraren under pandemin. Då dessutom resandet uteblev och andra kostnader minskade kunde många företagare konstatera att pandemiåren faktiskt inte blev så illa som man trodde utan snarare riktigt bra. Sektorerna rivning och betonghåltagning har kunnat arbeta på riktigt bra och drabbades inte så hårt av smittspridningen i alla fall inte på arbetsplatsen.
Men så kom 2022. Ryssland invaderade Ukraina och ett fullskaligt krig bröt ut som skakade om hela världen. Kriget i sig var startskottet för att andra ekonomiska förändringar skulle få bränsle för att öka och försämra det marknadsekonomiska läget. Inflationen började öka dramatiskt i de flesta länder. Det blev brist på varor och energipriserna sköt i höjden eller energileveranserna uteblev. Pandemin hade redan lärt oss att leva med brist på komponenter och långa leveranstider. Många negativa faktorer sammanföll och nu befinner vi oss på randen till en ny lågkonjunktur som vi ännu inte vet var den ska sluta. När sådana här saker händer är det lätta att “måla fan på väggen” och göra situationen bra mycket värre än den är. Går det riktigt långt så blir marknaden lamslagen och det är inte bra för någon.
Lågkonjunkturer har vi tacklat förut
Att vi är på väg in i en svacka eller kalla det lågkonjunktur, om du vill, råder ingen tvekan om. Vi har varit väldigt förskonade från den känslan under många år så det är inte helt förvånande att det nu händer. Vi har under många år upplevt en kraftig prisökning på exempelvis bostäder. I storstäderna har priserna mer eller mindre tredubblats på villor och bostadsrätter. Lönerna har ökat kraftigt och de som handlat i aktier har kunnat se aktievärdena öka flera hundra procent. Fallhöjden är ganska hög som så är också vinsterna i välfärden.
Vad jag vill säga med den här artikeln, och nu pratar jag om den bransch tidningen Professionell Demolering bevakat sedan mitten av 1990-talet, är att det är lätt att göra en tupp av en fjäder. Sedan jag började arbeta med demoleringsbranschen inkluderande rivning, återvinning, betonghåltagning, slipning och polering av betonggolv med mera har jag upplevt flera upp och nedgångar på marknaden. Det som vi upplever nu är långt ifrån värre än tidigare lågkonjunkturer. Jag kommer särskilt ihåg 1980-talet då värdena på bostäder steg i raketfart och det byggdes en massa. Sedan 1990 slog allt i taket. Efterfrågan var helt plötsligt obefintlig, allt var övervärderat och katastrofen var ett faktum. Räntan skenade och många fick gå både från hus och hem. Om man inte gick i personlig konkurs blev man sittande med höga lån på fastigheter som hade mer än halverats i värde. Där är vi definitivt inte idag. Även idag har priserna trissats upp extremt men vi har fortfarande en väldigt stor brist på boende och det är en väldigt viktig drivkraft för ekonomin. Finns fortsatt behovet att bygga finns alltid vägar att genomföra byggnationen trots att räntorna nu börjar stiga.
Jag tror att nybyggnationen kommer att minska vilket kommer att kompenseras med att ROT-sektorn (renovering och tillbyggnad) kommer att öka igen. Men nybyggnationen kommer fortsatt vara viktig fast på en något lägre nivå. Om vi får bukt med inflationen inom låt säga ett år eller så kommer allt att vända tillbaka igen. Kanske inte till nivåer vi vant oss att leva med men ändå till nivåer som är helt godkända.
Förutsättningarna är bättre nu inför denna lågkonjunktur
1990-talets kraftiga lågkonjunktur lärde oss mycket och det skulle dröja till slutet av 1990-talet innan det började vända uppåt igen. Sedan kom nästa smäll 2008 i samband med Lehman-kraschen i USA som var den utlösande faktorn. Återhämtningen efter 2008 kom dock mycket snabbare än under 1990-talet och ekonomin ökade och stärktes kraftigt år från år. Detta har nu lett oss fram till 2022 då vi står inför nästa svängning i ekonomin men förutsättningarna för Sverige är som sagt mycket bättre nu. Vi har fortsatt ett skriande behov av nya bostäder.
De som arbetar inom bygg- och anläggning har dock rent generellt en mycket god förmåga att växla om och anpassa sig till det rådande läget. Det kanske dock inte gäller alla företag men det stora flertalet. Allt beror på förutsättningarna för företagen. Om ekonomin var ansträngd redan under högkonjunkturen med en för stor kostym kan naturligtvis en lågkonjunktur vara droppen som får bägaren att rinna över. Men de flesta rivare och håltagningsentreprenörer har mycket erfarenhet i bagaget och behöver nog inte oroa sig i onödan för uteblivna uppdrag. “So keep the good spirit up”.